En helt vanlig ovanlig lördag med totalchock

En nyligen passerad lördag i oktober ringde jag på dörren på en villa och presenterade mig som kollega till maken och att jag hade en väska som han glömt kvar på jobb. Eftersom jag fått låna arbetskläder av honom och bytt om i förväg var det inget ovanligt i situationen. Där inne fanns en grupp väninnor som hade möhippa med den intet ont anande blivande bruden i centrum. Det var heller ingen som höjde ögonbrynen när jag bad om att få låna toaletten före jag skulle vidare.

När jag något ögonblick senare träder ut i rummet spritt språngande naken däremot…

Ingen möhippa är den andra lik och, tro mig, jag har varit med om många reaktioner på liknande överraskningsmoment, alltid i förväg till 100% överenskomna, men maken till hur mycket blivande bruden tappade hakan i chock hade ingen av oss, minst av alla kanske jag, varit med om tidigare eller förutspått. Hon var fullständigt övertygad om att jag varit den som jag spelat först, en kollega som skulle lämna en väska, och kunde inte ta mig ur yrkesrollen till att jag nu stod där näck och sa något om teckning.

Efter några minuters lugnande så kom de alla igång och det blev riktigt trevligt med prat alla emellan. Några av teckningarna ser ni nedan och jag kan ge lugnande besked om att allt var OK efteråt och att tilltaget verkligen uppskattades av alla och blivande bruden skrattar nu gott åt sin egen reaktion.

Slutet gott, allting gott.

Man behöver inte bara teckna modellen utan lägga till lite från omgivningen med.
Skuggningen ger en mer tredimensionell bild.
Ibland är det ett stöd i tecknandet att abstrahera till geometriska former.
Stödlinjer kan vara till hjälp.
Övning ger färdighet.
Tänkvärt.